Gruppdynamik Andreas Ek-Sarfraz


I alla sammansättningar av personer föregår det någon typ av process innan man har ett sammansvetsad gäng som rör sig framåt. En populär teori för detta är FIRO-modellen. FIRO står för Fundamental interpersonal relations orientation. Teorin handlar om grundläggande mellanmänskliga relationer när man talar om vad som händer i grupper. Will Schutz är den amerikanske psykolog som utvecklade modellen under tiden han studerade hur grupper arbetar effektivt i den amerikanska flottan. Som så mycket annat militärt har även denna teori överförts på civila tankar kring gruppers sammansättning och dynamik.

Fas 1: Tillhörafasen
I denna fasen vill man vara en del av någonting större än en själv. Man strävar efter att få tillhöra gruppen, alternativt avgöra om man VILL tillhöra. Gruppen å sin sida skall avgöra om denna/dessa individer skall få bli en del av gruppen. Det är en rörlig fas med mycket funderingar, såsom om man passar in, var ligger anpassningsgraden och likande.

Gemyt (Övergångsfas): En mindre ”mellanfas” där allt är bra, man har fallit till ro med vetskapen att man är en del av gruppen och man vill vara delaktig.

Fas 2: Rollfördelning
En krävande fas där konflikter och utmaningar står som spön i backen. Oftast. Man är bekväm i sin grupptillhörighet, och kämpar nu för att få ”rätt” roll i gruppen. Man är oenig i många saker och försöker få sin vilja igenom. I denna fas kan det också bildas undergrupper, vilket försvårar samarbetet i den större gruppen.

Idyll (Övergångsfas):
Nu är man i en situation där roller och positioner fastställts. Man är lugn och infinner sig i detta nya scenario.

Fas 3: Öppenhet
Man är nu i balans och samarbetar väl. Man är överens om mål och riktning, och har accepterat sina roller i gruppen.